Regler för Växtodling
Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan inom växtodlingen.
Ladda ner reglerna som pdf-fil:
Allmänna regler inkl. bilaga 2012:2
Stödmaterial
Regel 3.2.1 Kvävebalans och nyckeltal sammanställning
Regel 3.2.1 Kvävebalans och nyckeltal
Regel 3.3.3 Analysvärden gödsel
Regel 3.6.2 Riktlinjer för kalkning och gödsling 2012
Bakgrund till reglerna
2011:1 Utsläpp av växthusgaser i växtodling
2009:2 Utsläpp av växthusgaser i foderproduktionen
Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår i primärproduktionen, men stora variationer föreligger mellan olika produkter. Figur 1 beskriver bidraget till klimatpåverkan från svensk primärproduktion av livsmedel. Figuren är en sammanvägning av olika forskarrapporter, och skall ses som ett underlag för diskussioner, där det viktiga med bilden är att identifiera vad som är stort och smått i klimatpåverkan från primärproduktionen.
Figur 1. Bidraget till klimatpåverkan från svensk jordbruksproduktion. Sammanställning i Tynelius (2008) med data från Naturvårdsverket (2006), Jenssen & Kongshaug (2003) samt Jordbruksverket (2004; 2007a).
Lustgasemissioner från mark påverkas av hur mycket kväve som tillförs marken och uppvisar en stor variation beroende på årsmån och platsspecifika förhållanden. Särskilt höga är lustgasemissionerna från organogena jordar. Eftersom lustgas är en mycket potent växthusgas (ca 300 gånger kraftigare än koldioxid sett i ett hundraårsperspektiv) ger även små emissioner av lustgas från åkermarken ett betydande bidrag. Lustgasemissionerna från mark kan minskas genom ett förbättrat kväveutnyttjande. Åtgärder för att minska lustgasavgången från marken ger dessutom uppenbara synergieffekter så att även miljömål som rör jordbrukets bidrag till försurning och övergödning kan uppfyllas. Organogena jordar utgör ca 9 % av den svenska jordbruksmarken och huvuddelen odlas extensivt. Med en intensivare jordbearbetning ökar bortodlingstakten och därmed avgången av koldioxid. Det råder osäkerhet om hur stor klimatpåverkan de organogena jordarna har i absoluta termer. Extensivare brukningsmetoder är dock positiva för att minska deras klimatpåverkan.
Bidraget från mineralgödseltillverkningen utgör en mindre del av jordbrukets klimatpåverkan. I huvudsak är det tillverkningen av kvävegödselmedel som avger klimatgaser. Numera sker ingen tillverkning av mineralgödsel i Sverige och därmed ingår generellt inte denna produktion i nationella rapporteringen över klimatpåverkan från svenskt jordbruk. Även importen av fodermedel bidrar till jordbrukets klimatpåverkan. Detta är dock inte inkluderat i diagrammet, liksom inte heller markens inlagring av kol.
